Attityder mot invandrare i Storbritannien jämfört med Sverige

Storbritannien är väldigt blandat och även om det naturligtvis finns enorma stolpskott här också (British National Party, English Defence League och sådär) så är läget helt annorlunda. Det kan bero på att det forna Brittiska imperiet gjorde att landet fick mer kontakt med andra kulturer (okej, förvisso gick mycket av det ut på att med alla medel erövra sagda kulturer ...) och efter Andra Världskriget så behövde man folk som kunde hjälpa till att bygga upp samhället igen och vände sig då till Commonwealth-länderna och erbjöd folk jobb. Det gjorde att många från t.ex. de Karibiska länderna och Indien kom hit och bosatte sig och arbetade. Det är inte ovanligt att folk har icke-brittiska namn här, och det finns lagstiftning som säger att arbetsplatser inte får diskriminera p.g.a. hudfärg eller etnicitet och liknande.

En sak som var intressant i våras när det var val var att medan vi som bor i Storbritannien var sura över valresultatet och vill se en ändring till proportionell representation (som i Sverige) istället för det sjukt orättvisa systemet som finns här nu så var svenskars reaktion på det att "JA MEN RASISTERNA DÅ?! DÅ KOMMER JU RASISTERNA FÅ MER PLATS I PARLAMENTET", vilket var lite underligt. De syftade på UKIP ("Jag är inte rasist, men ..."-partiet), vilket på sin höjd motsvaras av Ny Demokrati som var jättepopulärt i början av 90-talet (eller när det nu var), fick 10% i riksdagen och åkte ur nästa valomgång och ingen har hört från dem sedan dess. De är populistiska, "säger som det är" och ja, många av deras politiker (och väljare) verkar ha stannat på stenåldersnivå i utvecklingen, men de är INTE ett brittiskt SD. Den brittiska motsvarigheten till SD är BNP (som jag nämnde innan) och det partiet blev i princip utsuddat i senaste valet. :)

Det politiska läget i Sverige vs Storbritannien är också helt annorlunda. Tror inte att det går en dag utan att jag ser något om tiggare på svenskars FB, för det mesta lyckligtvis saker som är positiva till dem och negativa till SD, och visst, när vi varit i Sverige så har det suttit tiggare utanför ICA. Det gör det i regel inte här.

Storbritannien är inte bekymrat över att invandrare ska komma hit och tigga och "besudla" deras brittiskhet - de är bekymrade över att billig arbetskraft kommer hit från Östeuropa och tar jobb från arbetslösa britter (lågavlönade jobb som britter gärna anser sig "för fina" för att vilja ha, dessutom. Bravo, liksom) och snyltar på bidrag när sjukvården redan går på knä.

Hela diskussionen om att invandrare skulle hota deras afternoon tea & cream scones existerar liksom inte. Naturligtvis finns det islamofober här också, men det finns samtidigt många muslimer som motvikt till det, och som visar att deras religion INTE innebär att alla är extremister. Det är inte "vi och dem" på samma sätt som det är i Sverige. (Sedan talar vi om ett land som verkligen tagit utländska matseder till hjärtat. Det var inte så mycket "kom inte hit med era falafel!" utan snarare "Chicken Tikka Masala, you say? Can I have some more, please? It's delicious!")

Ska man se på hudfärg så tror jag knappt att jag sett någon som inte var vit förrän jag gick på mellanstadiet, och då var det någon som var adopterad. Alla hade svenska för- och efternamn ända tills jag gick på gymnasiet i en annan kommun som låg närmare Göteborg. Jämfört med här, då du interagerar med alla färger och nationaliteter dagligen, eller åtminstone ser. Det är liksom inte anmärkningsvärt att någon har ett utländskt namn eller accent här, medan det fortfarande är alldeles för främmande för Sverige. Eller så har Sverige blivit jäkligt inavlat på grund av den kulturella isoleringen. I vilket fall som helst så gör det mig ledsen att se vad som händer i mitt fina hemland och det gör ju inte direkt att jag känner för att flytta tillbaka dit, trots att Storbritannien är långt ifrån perfekt.

Allmänna kommentarer om att bila genom Europa

(Jag gillar att återvinna, så det här postade jag tidigare till en som tänker bila i Europa och ville ha lite förslag på vad man kunde se o.s.v. Exakt vad vi såg är ett annat inlägg. Här är bara allmänna observationer och saker man kanske bör vara medveten om.)

[Bildkälla]

Vi bilade runt i Europa tre veckor i höstas. Eftersom vi kom från England så är rutten inte likadan som om man kommer från Sverige/Danmark-hållet. Rent allmänt så körde vi kanske bara ca två timmar om dagen, med några undantag som snarare var fyra timmar. Det var många vägarbeten.
Tyska motorvägar har i regel 130 km/h som begränsning - men tyskar verkar se detta som ett halvhjärtat förslag snarare än en regel. ;)

Schweiz tar inte Euro. Delar av Schweiz och Österrike har vägtullar, och man måste ha någon sorts betalningsbevis för att få köra på dem, om man inte vill få böter. Vi åkte inte till Schweiz av de två anledningarna, och Österrike slapp vi de tullbelagda vägarna. Vissa städer (t.ex. München) har miljöavgift, men eftersom vi har en hybridbil så var vi undantagna från det, så jag vet inte riktigt hur det fungerar.

Varför just Glögghallucinationer?

Det kanske är en tanke som kommit upp någon gång hos någon som råkat passera förbi. Har jag kanhända för vana att supa mig redlöst berusad på glögg och hallucinera som följd? Ehh... nej. Jag dricker alkohol ganska sällan och när det gäller glögg föredrar jag lättglögg. Eftersom jag dricker alkohol ganska sällan - och då i rimliga mängder - så är jag ganska lättpåverkad. Som igår (mja, torsdags) då vi var på ölfestival i city. Jag drack väl 1½ pint totalt eller nåt, av öl, cider och perry (päroncider, typ) och det snurrade som fan. Pojken var rätt i gasen han också. Efteråt gick vi och åt på ett bufféställe vi inte varit på förr. Snurrade på rätt bra efter det också, men blev bättre när vi gick till bussen och när det väl var läggdags var jag rätt klar i huvudet. Mådde illa i morse, men det var allt. Det var det närmsta bakfylla jag någonsin kommit, kan jag meddela!

Okej, så jag får inte hallucinationer av alkoholintag, i synnerhet inte av lite Blossa. Däremot är jag ganska förtjust i att skriva surrealistiska låttexter och komma på knasiga titlar. En knasig titel jag kom på en gång var just "Glögghallucinationer". Alla titlar som jag har kommit på har dock inte fått några texter skrivna om dem, men just "Glögghallucinationer" är skriven. Finns att beskåda här: http://wiki.traxy.net/index.php?title=Gl%C3%B6gghallucinationer

Surrealistiska låttexter kan man även beskriva med ett annat namn. Vogonpoesi.

"Oh freddled gruntbuggly
Thy micturations are to me
As plurdled gabbleblotchits on a lurgid bee.
Groop I implore thee, my foonting turlingdromes
And hooptiously drangle me with crinkly bindlewurdles,
Or I will rend thee in the gobberwarts with my blurglecruncheon,
See if I don't!"

- Prostetnic Vogon Jeltz
(av Douglas Adams ur "Liftarens Guide till Galaxen")

Surrealistiskt? Ja. Så det så. Borde skriva lite mer, faktiskt. Men inte just nu, för nu ska jag lägga mig.

Dagar kvar till NaNoWriMo: 12